Mupparna...
Mupparnas betydelse för generationerna som växte upp med dem kan diskuteras....
Ja här pressenterar jag ännu några oförglömliga idoler till mig!
Det e några år sen man var barn o alltid såg alla avsnitten på tv o tok följde dom haha...
Kort mupphistorik: 1954 tog Jim Henson sina första pälsklädda dockor till barnprogrammet ?The Junior Good Morning Show? som sändes på en lokal tv-station i Washington, D.C. Givetvis älskade publiken vad de såg och året därpå fick Jim göra sin första egna tv-serie, Sam and Friends, som sändes till och med 1960. Sam and Friends innehöll de ingredienser som skulle bli stommen i alla mupp-produktioner: musik, konstiga prylar som gärna exploderar utan förvarning och våldsam slapstickhumor. Under hela 60-talet brukade Jims muppar dyka upp i olika tv-shower och reklamfilmer. Hunden Rowlf var till och med dataföretaget IBM:s maskot under en tid. 1969 släppte Jim den stora bomben - den pedagogiska serien Sesame Street som gjorde Kermit, Ernie och Bert till megastjärnor.
Efter bara 6 månader i tv-tablån tittade uppskattningsvis hälften av alla amerikanska förskolebarn på programmet, som snabbt gick på export till andra länder. Sesame Street var ett genialiskt program eftersom de animerade omslagen (som varvades med docksketcher) var en form av reklamfilmer för de jobbiga sakerna som man annars måste nöta in i småbarnens hjärnor. Sesame Street förenklade frågor som ?vad är en bokstav?, ?vad är en siffra? och ?hur löser man ett problem? medan Grover och de andra mupparna fungerade som det beroendeframkallande ämne som fick barnen att sitta klistrade vid tv:n varenda vecka. Utöver detta var meningen med Sesame Street också att utjämna klasskillnaderna i det amerikanska skolsystemet - fattiga barn i slumområdena hamnade ofta på efterkälken i skolan eftersom de inte brukade ha möjligheten att gå i kindergartens eller andra skolförberedande aktiviteter. Sesame Street hade med andra ord en ganska tung uppgift för att vara ett barnprogram.
Det fantastiska med The Muppet Show (som sändes första gången1976) är inte bara de totalt utflippade karaktärerna och de storslagna sång- och dansnumren, utan också att programmet var förvånansvärt mediasmart för sin tid. I varje avsnitt av Mupparna fanns det lika mycket knäpp slapstick för barnen som det fanns snygga referensskämt om andra tv-serier som den äldre publiken kunde uppskatta. The Muppet Show förberedde också dagens totala muppinvasion av mediavärlden genom att ta John Cleese, Debbie Harry, Liberace eller vilken världsstjärna som helst till mupparnas hemmabas. Vi vande oss att se muppar bland vanligt folk och nu har vi som sagt mupparna mitt ibland oss.
Sången kan man ännu o sjunger ofta på helt klart!
Mupparna - Manamana
Det sjuka är bara att man aldrig lyckas växa ifrån mupparna - de verkar ha bitit sig fast i hjärnbarken. Att de inte går att skaka av sig beror delvis på att de är så enkla att identifiera sig med: Ernie - den naive lillbrorsan som tar allt med en klackspark, Bert - hämmad och tråkförståndig surgubbe, Miss Piggy representerar den koketta divan som då och då bubblar upp i oss och DAMP-barnet Animal är den totalt ohämmade grottmänniskan som man gör allt för att hålla i kors (om man inte är berusad).
Jim Hensons utvecklingstörda dockor av fleece-tyg påverkar oss mer än vad vi fattar. Jag kommer på mig själv ganska ofta med att nynna på det enerverande synthriffet från Mr. Oizos reklamlåt Flat Eric?s Beat. Och när jag gör det, nickar mitt huvud i takt fast jag inte tänker på det. När jag gnäller på något skäms jag efteråt och känner mig som surgubben Bert. Och av någon anledning har jag börjat tycka att fleecetröjor är sköna, även om jag känner mig som en stor - just det - mupp när jag har den på. Fast om jag har börjat förvandlas till en mupp är det nog inget problem. Världen blir en aning muppigare för varje dag som går - Flat Eric toppar englandslistan, Skurt träffar Silvia och en liten grön groda lärde dig räkna till 10.
Tur att mupparna inte är onda.
En tanke är detta den svenska motsvarigheten Fem myror är mer än fyra elefanter?
Ja här pressenterar jag ännu några oförglömliga idoler till mig!
Det e några år sen man var barn o alltid såg alla avsnitten på tv o tok följde dom haha...
Kort mupphistorik: 1954 tog Jim Henson sina första pälsklädda dockor till barnprogrammet ?The Junior Good Morning Show? som sändes på en lokal tv-station i Washington, D.C. Givetvis älskade publiken vad de såg och året därpå fick Jim göra sin första egna tv-serie, Sam and Friends, som sändes till och med 1960. Sam and Friends innehöll de ingredienser som skulle bli stommen i alla mupp-produktioner: musik, konstiga prylar som gärna exploderar utan förvarning och våldsam slapstickhumor. Under hela 60-talet brukade Jims muppar dyka upp i olika tv-shower och reklamfilmer. Hunden Rowlf var till och med dataföretaget IBM:s maskot under en tid. 1969 släppte Jim den stora bomben - den pedagogiska serien Sesame Street som gjorde Kermit, Ernie och Bert till megastjärnor.
Efter bara 6 månader i tv-tablån tittade uppskattningsvis hälften av alla amerikanska förskolebarn på programmet, som snabbt gick på export till andra länder. Sesame Street var ett genialiskt program eftersom de animerade omslagen (som varvades med docksketcher) var en form av reklamfilmer för de jobbiga sakerna som man annars måste nöta in i småbarnens hjärnor. Sesame Street förenklade frågor som ?vad är en bokstav?, ?vad är en siffra? och ?hur löser man ett problem? medan Grover och de andra mupparna fungerade som det beroendeframkallande ämne som fick barnen att sitta klistrade vid tv:n varenda vecka. Utöver detta var meningen med Sesame Street också att utjämna klasskillnaderna i det amerikanska skolsystemet - fattiga barn i slumområdena hamnade ofta på efterkälken i skolan eftersom de inte brukade ha möjligheten att gå i kindergartens eller andra skolförberedande aktiviteter. Sesame Street hade med andra ord en ganska tung uppgift för att vara ett barnprogram.
Det fantastiska med The Muppet Show (som sändes första gången1976) är inte bara de totalt utflippade karaktärerna och de storslagna sång- och dansnumren, utan också att programmet var förvånansvärt mediasmart för sin tid. I varje avsnitt av Mupparna fanns det lika mycket knäpp slapstick för barnen som det fanns snygga referensskämt om andra tv-serier som den äldre publiken kunde uppskatta. The Muppet Show förberedde också dagens totala muppinvasion av mediavärlden genom att ta John Cleese, Debbie Harry, Liberace eller vilken världsstjärna som helst till mupparnas hemmabas. Vi vande oss att se muppar bland vanligt folk och nu har vi som sagt mupparna mitt ibland oss.
Sången kan man ännu o sjunger ofta på helt klart!
Mupparna - Manamana
Det sjuka är bara att man aldrig lyckas växa ifrån mupparna - de verkar ha bitit sig fast i hjärnbarken. Att de inte går att skaka av sig beror delvis på att de är så enkla att identifiera sig med: Ernie - den naive lillbrorsan som tar allt med en klackspark, Bert - hämmad och tråkförståndig surgubbe, Miss Piggy representerar den koketta divan som då och då bubblar upp i oss och DAMP-barnet Animal är den totalt ohämmade grottmänniskan som man gör allt för att hålla i kors (om man inte är berusad).
Jim Hensons utvecklingstörda dockor av fleece-tyg påverkar oss mer än vad vi fattar. Jag kommer på mig själv ganska ofta med att nynna på det enerverande synthriffet från Mr. Oizos reklamlåt Flat Eric?s Beat. Och när jag gör det, nickar mitt huvud i takt fast jag inte tänker på det. När jag gnäller på något skäms jag efteråt och känner mig som surgubben Bert. Och av någon anledning har jag börjat tycka att fleecetröjor är sköna, även om jag känner mig som en stor - just det - mupp när jag har den på. Fast om jag har börjat förvandlas till en mupp är det nog inget problem. Världen blir en aning muppigare för varje dag som går - Flat Eric toppar englandslistan, Skurt träffar Silvia och en liten grön groda lärde dig räkna till 10.
Tur att mupparna inte är onda.
En tanke är detta den svenska motsvarigheten Fem myror är mer än fyra elefanter?
Kommentarer
Postat av: zara
jag skall läsa allt jag lovar men palla nu hallå vet du vad jag gör eller ?
Trackback
